vecka 39

Gårdagens besök hos bm gick bara bra. När jag gick från därifrån så vinkade jag glatt i dörröppningen och sa nåt klumpigt i stil med att "förhoppningsvis så ses vi aldrig igen" och det lät ju elakt men jag menade ju bara att jag hoppades att bebben är född innan nästa besök är inbokat den 15/2.. Kommer ihåg att jag tänkte likadant med John och tji fick jag. Jag hann med både ett och ett annat besök innan han behagade komma ut. Men jag är ändå glad att vi är inne i februari och att när han väl bestämmer sig för att komma så är han helt färdigbakad och välutvecklad. Det känns lite som en milstolpe bara för att jag oroat mig lite för att all denna stress och kånkande hit och dit skulle ha kunnat orsaka en för tidig födsel. Än så länge har jag inte haft några direkta känningar mer än sammandragningar och ibland är det någon nerv som kommer i kläm och det är väldigt obehagligt..
 
Idag har jag och pappa varit uppe i det gamla huset och donat på. Han tog släpet och fyllde det två omgångar och bar in det medans jag packade och donade på inomhus. Det börjar bli rätt tomt där så det krävs inte så många vändor till för att det ska vara färdigt. Igår var Tomas förbi med lastbilen för att tömma containern på återvinningen och så hade han med sig ett lass med singel som vi ska använda sen för att fylla upp och jämna ut backen där det behövs. Just nu är det fortsatt rivning och skotta spån som står på planeringen. För min del är det att fortsätta packa upp och försöka få någon ordning på alla kartonger och sopsäckar och försöka få det lite hemtrevligt här. :)
 
Det kommer bli många härliga promenader här sen när jag rör mig lite snabbare än en halt elefant. 
 
Upp