vecka 36

Vi är inne i vecka 36 och idag är det precis en månad kvar innan det är tänkt att våran lilla skatt ska titta ut. 
Han är ungefär 45 cm lång och väger runt 2,8 kg. 
 
Jag var ju i Vännäs den 4/1 för att en annan barnmorska skulle dubbelkolla hur han ligger och hon misstänkte att han ligger i säte. Imorgon ska jag på ett extra ultraljud för att se hur han ligger.. Ligger han i säte blir det vändningsförsök på torsdag eller på tisdag nästa vecka. Men det måste bara bli på torsdag för jag vägrar göra ett sånt utan Patrik och han måste till Luleå med Bonnie på tisdag nästa vecka. Hon har en eländestass som hon haltar på till och från och hittils har inga veterinärer eller röntgenbilder kunnat se något fel så nu ska hon få träffa en specialist som får titta på det.. Sen har vi då gjort allt vi kunnat för att få reda på vad som är på tok och då vet jag inte vad vi ska göra. 
 
Jag hoppas innerligt att lillen ligger åt rätt håll och att han bara inte sjunkit ner än. Jag hade en sån bra förlossning med John och har inte känt någon rädsla inför den här och både vändningsförsök och kejsarsnitt känns otäckt och blotta tanken på det får mig att rysa. Men skulle det nu bli på det viset får jag försöka läsa på lite och förbereda mig mentalt. Det som känns mest olustigt är väl att inte ha någon kontroll över situationen utan bara ligga där vaken medans de skär upp magen på en, hua.. Men, läkarna är ju proffessionella och för dom är det ju ett litet ingrepp som går ganska fort så det kommer att bli bra hur som helst. Och dessutom är det 50% chans att de lyckas vända honom rätt så jag ska verkligen inte ta ut något i förskott. Vi får vänta och se vad ultraljudet säger imorgon helt enkelt! 
 
Alltså min ljumske.. Den är hemsk. Och hemskare för varje dag som går. Jag börjde få ont i den ganska tidigt i graviditeten och nu gör den ont mest hela tiden. Värst är det när jag suttit eller legat ner och sen ska upp för då vill mitt vänstra ben bara vika sig. Riktigt obehagligt är det. Min bm tyckte det lät som ledbandet mer än foglossning och jag har ingen aning men jag hoppas det går till sig när bebbe är ute. Då måste jag vara fit for fight för att kunna vara en supermorsa, renovera hus och motionera bort massor med kilon!
 
 
 
 
Graviditeten med Philip, Våran vardag | gravid, vecka36 | |
Upp