25/10

 
Hej! Slutet på oktober är här och den första snön har kommit. Patrik är fortfarande sjukskriven men det går åtminstone åt rätt håll eftersom det känns bättre och bättre så förhoppningsvis är han tillbaka på banan inom kort. Förra veckan på tisdagen för att vara exakt flög vi till stockholm och hämtade hem våran nya bil. Det blev en ford s-max, efter att ha provkört en i stan och vi båda fattade tyckte för den direkt och många andra småbarnsföräldrar rekommenderar den så det kändes rätt! :)
 
Om ni inte tittar på serien Outlander så måste ni börja göra det! Den bästa serien genom tiderna och numera är måndagar veckans höjdpunkt eftersom ett nytt avsnitt kommit. Den är verkligen så bra! Jag ska få låna böckerna av Helene och jag är helt övertygad om att jag kommer älska dom. Apropå böcker så har jag en period när jag läser ganska mycket nu och för tillfället läser jag Maria Wern böckerna. Och Blondinbellas bok Economista har jag precis börjat kika i. 

Barna mår bara bra. Jag har varit förkyld i två veckor men än så länge har inte någon annan blivit smittad och det är ju huvudsaken. John fick sin fem års vaccination idag och blev vägd och mätt och allt såg fint ut. Det var sista bvc-besöket för nästa år tar "skolan över", alltså då är det via skolsköterskan allt går. Känns så overkligt att han snart ska börja sexårs. När jag för några veckor sa något i stil med 
- Mammas lilla älskling, tänk att du hunnit bli så stor! Jag förstår inte hur snabbt tiden gått.
- Eh näe det har det verkligen inte??! Jag har väntat JÄTTELÄNGE på att fylla fem.
 
Philip är en väldigt glad kille som lätt charmar sin omgivning. Han är väldigt orädd och tar gärna för sig och gillar att stå i rampljuset. 
Han lär sig nya ord varje dag och igårkväll när jag skulle natta honom så sjöng jag som alltid "när trollmor har lagt de elva små trollen" och han hakar alltid på när vi kommer till aj aj aj aj puff. Och sen ville han sjunga koackackackackka och det är ju små grodorna. Och sen bä bä och slutligen hej hå, hej hå som egentligen är en ganska sorglig låt om  sjömannen kalle theodor. Han drar alltid ut på läggningarna med mig eftersom han vet att det är lätt att få mig att haka på allt han håller på med istället för att sova som det egentligen är tänkt. Men för min del gör det ingenting även om det tar lite längre tid. Om ett par månader måste de dela på uppmärksamheten med en liten bebis så det kan ju vara bra att utnyttja den här tiden lite extra.
 
 
Våran vardag | | Kommentera |

ett fort och skridskoskoj

Alltså dessa killar. ❤
 
John har samlat på sig lekablock som blev över efter ladugårdsrenoveringen, tegelstenar och vanliga stenar, plankor och brädor och har byggt ett eget fort hemma på gården. När Patrik sen förklarade att den inte kan stå där sen när snön kommer och plogbilen börjar komma efter vägen så plockade han ner allt och förflyttade den med hjälp av en skottkärra och återuppbyggde den igen på andra sidan gården. Han har så mycket idéer och när han fått för sig nåt så tar det inte lång stund innan han är fullt upptagen med att sätta planen i verket. En riktigt påhittig och kreativ kille är vad han är. 
 
Dessutom har han börjat spela hockey. Eller skridskoskoj heter det rättare sagt tills dess att man kan åka ordentligt. När inbjudan damp ner i brevlådan och det var adresserat till honom så lät jag honom öppna det själv och på pappret fanns det en bild på en hockeytröja där det stod NYGREN. Jag läste och förklarade för John vad som stod och så utbrister han - MAMMA, VET DU VAD DET HÄR BETYDER?  Jag har blivit utvald att få spela för Sverige! 
Våran vardag | | En kommentar |

Ultraljudet 26/9

Säg hej till lillebror! 
I torsdags hade vi äntligen det efterlängtade ultraljudet som det känns som att man väntat på i evigheter även fast tiden ändå har gått så snabbt. Tänk att vi redan är halvvägs! Jag blev förflyttad tre dagar så istället för bf den 19/2 är det riktiga datumet den 22/2. En livlig bebis som gjorde det riktigt svårt för sköterskan att ta bilder och mäta ordentligt. Sköterskan var så noggrann och duktig och förklarade verkligen så att man förstod och visade ur alla olika möjliga vinklar. Åh, det var en så mysig stund! Och det är så skönt efteråt att veta att allt är precis som det ska. Nu börjar det kännas riktigt verkligt. Och för varje dag som går så känner jag mer och mer rörelser som påminner mig om det lilla livet som finns därinne. ❤
Våran vardag | | Kommentera |
Upp